Riv upp planerna för södra och sydöstra staden

Om Uppsalas politiker menar allvar, måste en ny översiktsplan tas fram, skriver Bo Aronsson, Leif Eriksson och Inger Hallqvist Lindvall.
 
UNT Debatt 24 augusti 2023 06:00
 
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För ett år sedan enades sju föreningar om att det sätt som Uppsala kommun bedriver sin planering på måste bli bättre. Det kan inte fortsätta som den har bedrivits i exempelvis Eriksberg, Gottsunda, Valsätra eller Sävja. Det måste till en ökad öppenhet och lyhördhet gentemot oss Uppsalabor.

Vid den debatt som vi anordnade inför valet, fick vi utfästelser från samtliga ledande politiker i kommunfullmäktige om att kommunens arbetsformer ska utvecklas, att möjligheterna till insyn och delaktighet ska stärkas och att medborgardialog inte bara är ett ord som har satts på pränt i policydokument och planprogram.

Vi har efter hand blivit allt fler föreningar som arbetar tillsammans, nu under namnet Dialogforum Uppsala – föreningar i samverkan. Vårt mål är att stärka medborgarperspektivet i planeringen inför utbyggnaden av det framtida Uppsala. De samverkande föreningarna har alla bildats för att stå upp för ett Uppsala där vi vill bo och verka, med attraktiva stads- och boendemiljöer, där natur- och kulturvärden respekteras, där barnperspektivet och våra efterkommandes välfärd, trivsel, behov av träd och grönska, skydd mot klimatförändringar och föroreningar med mera beaktas. Vi vill ha en välfungerande demokrati där viktiga beslut om förändring och utveckling av den byggda miljön är förankrade hos oss medborgare.

Det har nu gått ett år sedan valdebatten och de utfästelser som då gjordes. Vad har hänt sedan dess? På vilket sätt sker arbetet för att stärka medborgarperspektivet och hur utvecklas arbetsformerna? Får vi se att de synpunkter som Uppsalaborna för fram i olika sammanhang leder till omprövningar av ifrågasatta planer? Eller ska vi fortsatt mötas av arbetssätt som i Hammarparken, sydöstra staden och norra Sunnersta där framförda synpunkter negligeras med följden att planerna leder till överklaganden, långdragna processer, lokalt missnöje och bristande tillit?

Nu när byggandet har bromsat in som en följt av oväntade och snabba förändringar i vår omvärld, finns möjligheter till en omprövning av tidigare ställningstaganden, som i ett flertal fall har en svag politisk förankring. Erfarenheterna från 90-talets fastighetskris visar att det kan ta fem-sex år innan bostadsbyggandet börjar ta fart igen och då sannolikt med en annan inriktning, med krav på en större lyhördhet gentemot de lokala förutsättningarna. Så stanna upp ett tag, använd den närmaste tiden till att blicka framåt och se över grundläggande förutsättningar som vattenförsörjning och effekter av klimatförändringar med mera. Ta fram en ny översiktsplan och ompröva planerna för södra respektive sydöstra staden. Vänta med besluten om kollektivtrafiken tills dess att dessa planer har tagit ny form och bilden har klarnat av vart samhällsutvecklingen är på väg och byggandet åter sätter fart.

Låt arbetet ta tid och arbeta med öppna planerings- och förankringsprocesser. Bjud in företrädare för näringsliv, akademi, organisationer och föreningar att delta i en gemensam omvärldsanalys och diskussion kring målbilder. Men framför allt, gör oss Uppsalabor delaktiga i arbetet, både när det gäller de övergripande och de lokala frågorna. Stimulera den uppföljande debatten och försök skapa en så bred samsyn som möjligt där ett viktigt delmål måste vara att stärka den lokala demokratin, tilliten och trivseln.

Vi är angelägna att det utlovade arbetet går framåt och vill nu få ta del av hur långt det har kommit sedan förra årets valdebatt. Vi anordnar därför en uppföljande samtalskväll den 28 augusti, klockan 18.15 i Folkuniversitetets aula, Bergsbrunnagatan 1. Medverkar gör partiernas gruppledare i kommunfullmäktige, i några fall genom utsedda ersättare. Vi förväntar oss att få höra att vi Uppsalabor kommer att få vara delaktiga på riktigt, att det framöver kommer att märkas att våra röster har blivit hörda, att den kunskap och de synpunkter som vi fört fram har fått ett genomslag i det som byggs. Vi vill känna delaktighet i och stolthet över Uppsalas utveckling.

Dialogforum Uppsala – föreningar i samverkan genom
 
Bo Aronsson
 
Leif Eriksson
 
Inger Hallqvist Lindvall

Risk för att seminarieträdgården förvanskas

Vi förväntar oss att ansvariga kommunpolitiker i olika beslutande organ ser till att den kulturhistoriska miljön värnas, skriver Thomas Back och Karin Ericsson.

Styrelsen i Seminarieparkens vänner är angelägna om att kommunen nu håller sina ord gällande utvecklingen av trädgården i kvarteret Seminariet, det vill säga den del som anges med ”Park” i detaljplanen. I den omstridda detaljplanens planhandling för kvarteret Seminariet tydliggörs trädgårdens kulturhistoriska värde. Vi utgår ifrån att parken utvecklas enligt det som anges i den antagna detaljplanen och att den återspeglar trädgårdens ursprungliga odlingsytor och växtlighet.

Hur kommer planritningarna att se ut för den ombyggda parken? I detaljplanen redovisas utförligt om byggnaderna. På vilket sätt får vi samma utförliga redovisning om parken? I Florensdeklarationen som Sverige ratificerat och därför gäller över hela landet anges att kulturhistoriska trädgårdar ska få bestå med dess kulturhistoria och unika växtlighet. 

Detta är en viktig utgångspunkt vid utvecklingen av seminarieträdgården till allmän park för att inte förvanska historiken. Vi är starkt kritiska till att Länsstyrelsen som statens representant inte tog sitt ansvar i fråga om att värna kvarteret Seminariet med sin kulturhistoriska seminarieträdgård enligt Florensdeklarationen.

Viktigt är också att de privata fastigheter med tomt runt rektorsvillan och vaktmästarbostaden som nu bildas integreras med övriga delar av trädgården och inte avskärmar sig mot den allmänna delen (se bild ovan). Både rektorsvillan som vaktmästarbostaden har stora karaktärsskapande värden. Kommunen bör kräva allmänna användningssätt för fastigheterna alternativt förvärva dem för att säkerställa att fastigheterna inte avskärmas. Byggnaderna kunde mer än väl få en publik användning till en större nytta för besökande och oss Uppsalabor.

Vi förväntar oss att ansvariga kommunpolitiker i olika beslutande organ ser till att den kulturhistoriska miljön värnas och att allmänheten löpande får delta i medborgardialoger som är värda namnet. Nu har ansvariga tillfälle att reparera sitt anseende gällande den bedrövliga hanteringen av kvarteret Seminariet. En anläggning med ovärderliga kulturhistoriska värden utifrån folkskoleseminariets betydelse för det svenska samhällets välfärd genom utbildning– och bildningsideal måste värderas högre och ges den respekt den förtjänar.
 
Thomas Back, ordförande i Seminarieparkens vänner
Karin Ericsson, kassör i Seminarieparkens vänner