Risk för att seminarieträdgården förvanskas

Vi förväntar oss att ansvariga kommunpolitiker i olika beslutande organ ser till att den kulturhistoriska miljön värnas, skriver Thomas Back och Karin Ericsson.

Styrelsen i Seminarieparkens vänner är angelägna om att kommunen nu håller sina ord gällande utvecklingen av trädgården i kvarteret Seminariet, det vill säga den del som anges med ”Park” i detaljplanen. I den omstridda detaljplanens planhandling för kvarteret Seminariet tydliggörs trädgårdens kulturhistoriska värde. Vi utgår ifrån att parken utvecklas enligt det som anges i den antagna detaljplanen och att den återspeglar trädgårdens ursprungliga odlingsytor och växtlighet.

Hur kommer planritningarna att se ut för den ombyggda parken? I detaljplanen redovisas utförligt om byggnaderna. På vilket sätt får vi samma utförliga redovisning om parken? I Florensdeklarationen som Sverige ratificerat och därför gäller över hela landet anges att kulturhistoriska trädgårdar ska få bestå med dess kulturhistoria och unika växtlighet. 

Detta är en viktig utgångspunkt vid utvecklingen av seminarieträdgården till allmän park för att inte förvanska historiken. Vi är starkt kritiska till att Länsstyrelsen som statens representant inte tog sitt ansvar i fråga om att värna kvarteret Seminariet med sin kulturhistoriska seminarieträdgård enligt Florensdeklarationen.

Viktigt är också att de privata fastigheter med tomt runt rektorsvillan och vaktmästarbostaden som nu bildas integreras med övriga delar av trädgården och inte avskärmar sig mot den allmänna delen (se bild ovan). Både rektorsvillan som vaktmästarbostaden har stora karaktärsskapande värden. Kommunen bör kräva allmänna användningssätt för fastigheterna alternativt förvärva dem för att säkerställa att fastigheterna inte avskärmas. Byggnaderna kunde mer än väl få en publik användning till en större nytta för besökande och oss Uppsalabor.

Vi förväntar oss att ansvariga kommunpolitiker i olika beslutande organ ser till att den kulturhistoriska miljön värnas och att allmänheten löpande får delta i medborgardialoger som är värda namnet. Nu har ansvariga tillfälle att reparera sitt anseende gällande den bedrövliga hanteringen av kvarteret Seminariet. En anläggning med ovärderliga kulturhistoriska värden utifrån folkskoleseminariets betydelse för det svenska samhällets välfärd genom utbildning– och bildningsideal måste värderas högre och ges den respekt den förtjänar.
 
Thomas Back, ordförande i Seminarieparkens vänner
Karin Ericsson, kassör i Seminarieparkens vänner

Medborgarinflytandet viktigt när Uppsala växer


Sydöstra staden är ett av flera exempel på bristande medborgarinflytande, skriver representanter för sju föreningar.

Vi, föreningar och opinionsgrupper verksamma i Uppsala, har samstämt reagerat på hur medborgarinflytandet alltmer har kommit att åsidosättas i kommunens planering. Vi agerar nu därför tillsammans för att få till stånd en större respekt för medborgarperspektivet.

Våra föreningar har bildats för att stå upp för ett Uppsala där vi vill bo och verka, med attraktiva stads- och boendemiljöer, där natur- och kulturvärden respekteras och där våra efterkommandes välfärd, trivsel, behov av träd och grönska, skydd mot klimatförändringar med mera beaktas. Vi vill ha en välfungerande demokrati där viktiga beslut om förändring och utveckling är förankrade hos oss medborgare. Det förutsätter att planeringen baseras på en aktiv, öppen och lyhörd dialog.

Det sätt som planeringen bedrivs på idag lever inte upp till de förväntningar vi har på en respektfull plan- och beslutsprocess. Vi vill därför bidra till att denna process förbättras. Som ett första steg vill vi rikta följande budskap till alla dem som önskar bli valda till att företräda uppsalaborna under kommande mandatperiod:

1. Planeringen ska leva upp till lagarnas anda och krav

Den prövning som ska ske utifrån plan- och bygglagen, miljöbalken, EU-direktiv om artskydd och vattenkvalitet med mera måste respekteras. Avtal med stat, region, företag eller enskilda får inte innehålla utfästelser som föregriper denna prövning. Vi måste undvika situationer som den i sydöstra staden där varje invändning mot planerna slås undan med hänvisning till det så kallade fyrspårsavtalet. 

2. Planeringen ska ske med öppenhet och ärlighet

Förutsättningarna för planerna måste redovisas tydligt så att de berörda inte upplever sig vilseförda. I detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik anges att det är en öppen fråga om trafikeringen kommer att ske med spårväg eller BRT (Bus Rapid Transit). Samtidigt är det sedan tidigare låst i avtal att den planerade Ultunalänken ska vara spårväg. 

3. Planeringen ska bygga på saklig grund och relevant kunskap

Planeringen måste utgå från bästa möjliga kunskap om det område som den avser. Viktiga fakta måste redovisas och analyseras. I Hammarparken i Eriksberg har en första markundersökning påvisat gifter men detta har inte redovisats eller undersökts närmare. I sydöstra staden har ingen analys och värdering skett av de redovisade kulturmarkerna.

4. Planeringen ska involvera dem den berör

Det måste till en ökad delaktighet i planeringen. De som bor eller är verksamma i ett område ska ses som medaktörer i att utveckla det kvarter eller den stadsdel som planeringen berör. Det kräver en inbjudan i tidiga skeden, tydlig kommunikation samt redovisning av såväl förutsättningar som alternativförslag.

5. Planeringen ska ta hänsyn till de lokala perspektiven

Det är svårt att uppfatta dagens planprocesser som demokratiska på riktigt. Samråds- och granskningsyttranden visar hur framförda synpunkter i hög grad har negligerats. Det är ett stort antal Uppsalabor som har lämnat synpunkter och fått sitt engagemang besvarat med: ”ej tillgodosedda synpunkter”. Det skapar misstro, ilska och uppgivenhet.

6. Planeringen ska företrädas av kommunens tjänstemän och politiker

Planeringen får inte ske genom ombud. I sydöstra staden har privata aktörer fått ansvar för dialogen med de boende. Det är ett felaktigt sätt att arbeta. Det är kommunen som har att upprätta detaljplaner och det är därmed dess företrädare i form av politiker och tjänstemän som ska ta emot och besvara allmänhetens frågor och synpunkter.

7. Ansvariga politiker ska vara tillgängliga för frågor och svar

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har under en längre tid försökt få svar på ett antal frågor avseende det så kallade fyrspårsavtalet. Frågorna har först formulerats i insändare i UNT. I brist på svar har de därefter i brev riktats direkt till kommunstyrelsen. Trots det och trots förvaltningslagens krav på att frågor ska besvaras skyndsamt så har ännu inga svar kommit FVU till del. 

Det är vår förhoppning att de partier och politiker som vill ha väljarnas förtroende för den kommande mandatperioden kommer att ta till sig de sju punkter som vi har presenterat ovan. För att få en första indikation på att så är fallet har vi, i samverkan med Folkuniversitetet, bjudit in ledande företrädare för samtliga partier till en debattkväll den 24 augusti kl. 18.00 i Folkuniversitetets aula.
 
Sten Åke Bylund, Föreningen Vårda Uppsala
 Maria Svenaeus Lundgren, Föreningen Rädda Eriksbergs skogar
 Marguerite Sjöström, Föreningen Sydöstra Uppsala
 Hans Åberg, Föreningen Malma by och ängar
 Olle Terenius, nätverket Värna Ulleråker
 Thomas Back, Föreningen Seminarieparkens vänner
 Adam Wallin, Naturskyddsföreningen i Uppsala