Strid om byggplaner i park går till domstol – igen

Utbyggnadsplanerna för kvarteret Seminariet i Uppsala hamnar på nytt i domstol.

Tvisten om Uppsalas för närvarande mest omdiskuterade byggplan går vidare. För fyra veckor sedan gav en majoritet i kommunfullmäktige klartecken för nya bostadshus med 110 lägenheter i Seminarieparken mot Fyrisvallsgatan. På måndagen hade ett tiotal överklaganden lämnats till kommunen. Det innebär att Seminariet nu åter hamnar på mark- och miljödomstolens bord.Flera av de närboende som nu överklagat planen stöder sig på en tidigare dom från högsta instans, mark- och miljööverdomstolen, som 2014 satte stopp för dåvarande byggplaner. Enligt de klagande innebär den domen att all utbyggnad i Seminarieparken – även den nu rejält bantade planen – strider mot kraven på skydd för byggnaderna och parken.

Föreningen Seminarieparkens vänner skriver i sitt överklagande att den välbevarade miljön med seminariebyggnaderna, parken, trädplanteringar och fotbollsplan är unik i landet och utgör en helhet med ”dokumenterat stort kulturvärde av riksintresse.” Föreningen anser också att planförslaget innebär en privatisering av merparten av park och trädgård och strider mot förvanskningsförbudet i plan- och bygglagen.  

Andra invändningar från boende gäller behovet av gröna ytor som är öppna för allmänheten i stadsdelen. Flera klagande pekar på att befolkningen ökat kraftigt i närområdet när Librobäck och Börjetull byggts ut med hundratals bostäder. En del av den i dag privatägda marken ska bli allmän park och rustas upp i samband med den planerade utbyggnaden, men motståndarna anser att alltför stora ytor ändå blir privata bostadsgårdar. 

Byggplanerna har varit aktuella i över 15 år. Hösten 2013 sade mark- och miljödomstolen nej till dåvarande utbyggnadsförslag som var större än dagens, med högre hus som tog mer parkmark i anspråk. Högsta instans satte sedan definitiv punkt för byggplanerna. Enligt domen skulle en utbyggnad innebära så allvarlig skada på den samlade miljön, klassad som riksintresse, att den inte kunde godkännas.  Det finns ännu inget besked om när domstolen tar upp klagomålen mot dagens planförslag till prövning.

Ola Lindqvist

Karl Rydå: Bygg inte bostäder i Seminarieparken

Det är oförståeligt att partierna i Uppsalas kommunstyrelse framhärdar med förslaget om att bygga i Seminarieparken.

Vad är egentligen ett riksintresse och ett stycke unik Uppsalamiljö värd? 110 lägenheter som lika gärna skulle kunna byggas någon annan stans, är svaret. I alla fall för samtliga Uppsalapartier i kommunstyrelsen utom ett.

För på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen beseglas sannolikt Seminarieparkens öde. Endast Centerpartiet reserverar sig mot beslutet. Efter att ha varit en följetong i ett decennium ska det nu bli bostäder i parken. Äntligen, utbrister byggivrarna. Tyvärr, konstaterar de som ser ett stycke unik Uppsalamiljö försvinna.

Det är visserligen sant att förslaget har bantats, från 220 till 110 lägenheter, byggnadernas storlek har krympt och både de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och fotbollsplanen blir kvar. Men det är ändå både ett ingrepp i en unik kulturmiljö som en gång förklarats som riksintresse av länsstyrelsen, och rent ut sagt onödigt.

Uppsala har växt rejält sedan den utdragna processen om att bygga bostäder i Seminarieparken drogs i gång. Och visst är bostadsbristen fortfarande stor, samtidigt kommunens befolkning fortsätter att öka.

Just därför blir den politiska låsningen kring Seminariet så svår att förstå. Hur man än räknar kommer de 110 lägenheterna som planeras i kvarteret bara att utgöra en ytterst liten del av Uppsalas växande bostadsbestånd. Och det finns ett värde i att bevara värdefulla kultur- och naturmiljöer – oavsett om en stads befolkning växer eller ej.

Det som från början handlade om att hitta smarta, centrumnära platser för nya bostäder har förvandlats till en prestigefråga: nu har vi bråkat om det här så länge, så nu kommer vi att driva igenom det vare sig det behövs eller ej. Trots att Uppsala ser annorlunda ut nu än för tio år sedan. Hela bostadsområden har vuxit upp där det förr bara fanns ängsmark och sly, och de centrala delarna av staden har förtätats kraftigt.

Att i detta läge framhärda med ett förslag som, utöver att det påverkar en gammal kulturmiljö, i praktiken avskärmar och ”privatiserar” parkmark i centrala Uppsala, känns mer än lovligt tondövt.

Några problem att få bostäderna sålda och uthyrda kommer det inte vara. För dem som flyttar in kommer det att vara en fantastisk boendemiljö i ett bra läge. Men det betyder inte att det är rätt av kommunstyrelsen att beröva de kringboende en allmän park.

Det saknas knappast mark för nya bostäder i Uppsala, däremot har vi bara de parker vi har. Bevarandet av dem borde gå före politisk prestige.

Karl Rydå

REPLIK

När vi bygger ska vi göra det med respekt för omgivning och historia. Det är precis vad vi gör i kvarteret Seminariet.  

Seminarieträdgården är i dag inte en allmän park, den kommer däremot att bli det nu. Planerna för området innebär att en förvuxen granridå ersätts med 110 bostäder i tegel och trä med lokaler i bottenvåningen. Samtidigt blir resten av den stora och fram till i dag privata trädgården en kommunal park. Parken blir cirka 19 000 kvadratmeter stor och kommer att utvecklas så att dess kulturhistoriska värden förstärks. Fotbollsplanen planläggs som skola och idrottsanläggning så att den kan nyttjas både av skolan och av allmänheten. 

Det är fel att säga att planerna innebär en ”privatisering” av parken när det snarare är tvärtom. Trädgården kommer nu rustas upp och få en kontinuerlig skötsel. Här finns alla förutsättningar för en ny mötesplats för Uppsalaborna med sittplatser och ett café.  

Planläggningen görs med hänsyn till områdets kulturmiljövärden. Befintliga byggnader skyddas och de nya bostäderna ska utformas så att områdets karaktär bevaras. De befintliga byggnaderna planläggs för att kunna användas som skola och bostäder.  

De befintliga byggnaderna i kvarteret Seminariet har aldrig varit hotade. Frågan som har diskuterats i tio år har handlat om hur stor del av den privata tomten som får bebyggas och hur stor del av den som ska övergå till kommunens ägo som kommunal och allmän park.  

Mycket har hänt på de tio år som dessa byggplaner har diskuterats. Men vi har fortfarande bostadsbrist. Vi behöver bygga smart, på olika platser i kommunen. Det innebär både i befintliga centrumnära områden, i helt nya stadsdelar och i kransorterna. Med bostäder i en del av kvarteret Seminariet ger vi fler en chans att bo i populära Luthagen samtidigt som stadsdelen får en ny kommunal park. Det kommer bli ett lyft för kvarteret och garanterar allmänhetens tillgång till den gamla Seminarieträdgården även på lång sikt.

Erik Pelling, kommunalråd (S)

SVAR

Planen innebär att stora delar av Seminarieträdgården blir en kommunal park, skriver Erik Pelling. Bra. Men tänk om hela trädgården hade kunnat bli en kommunal park, utan privata bostäder som kapslar in och skärmar av. Det hade varit fullt möjligt om kommunen köpt tillbaka tomten och lagt prestigen och bostadsplanerna åt sidan.

Uppsala har växt rejält de senaste åren. Det behöver fortfarande byggas på många ställen, men inte överallt. Förutsättningarna är inte desamma nu som för tio år sedan.

 

Karl Rydå