Uppsala planerar för biologisk enfald

Uppsalas detaljplaner föreslår ökad exploatering och minskning av grönområden trots klimathotet, skriver Inger Sjöberg

Denna sommar har nog alla i landet insett att klimathot finns på riktigt och att biologiska mångfalden minskar. Svår värme, översvämningar, dålig bärskörd pga minskad pollinering med mera. Många städer har ändrat sin stadsplanering, de låter åter träd och natur öka för att förbättra klimatet och minska artdöden. Men Uppsala fortsätter med förtätning och sin ”stadsläkning” som innebär att ta bort naturområden mellan stadsdelar för att ”läka” ihop dem med byggnader vilket minskar biologisk spridning. Kommunens detaljplaner föreslår ökad exploatering, mer och högre hus, minskning av grönområden och trädbestånd. 
Landshövdingen Göran Enander kom i höstas med ett åtgärdsförslag Färdplan för ett hållbart län -åtgärder för ekosystem och biologisk mångfald. Programmet innehåller sex fokusområden, bland annat byggd miljö där ökad hänsyn ska tas till biologisk mångfald i fysisk planering. Aktörer fick högtidligen skriva under hållbarhetslöftet och det har Uppsala kommun gjort genom Erik Pelling november 2020. 
Därefter har följande skett: 
Kommunen bestämde att hela skogsdungen med över 100 träd i Seminarieparken ska bort och ge plats till 110 bostäder trots att den 100-åriga parken där har flera rödlistade arter. Och kommunen har motsatt sig att parken skulle bli ett reservat och bevaras genom markbyte pga påstådda kostnader.
Sydöstra stadsdelarna med Linnéstigar och fin natur ska hårdexploateras med 21 500 bostäder och 1-2 broar som påverkar Årike Fyris djur och natur.
Ulleråker, Eriksberg och Gottsunda ska bli innerstadsliknande stadsdelar och tusentals träd tas ner.
Västra Librobäcks jordbruksmark ska bli industrimark.
Centralt ska många stora träd bort t ex i kvarteret Hugin. 
Stadsparken naggas av planerad spårvägslinje.
I Odinslund planeras 2, 3 och 4-våningshus i kvarteret Ubbo och parken försvinner. Den snart 200-åriga eken får det trångt, skyms, får garage under sig och klarar sig nog inte. Det kan finnas upp till 1500 olika arter i en stor ek, en fin symbol för biologisk mångfald.
Nu undrar jag: Är det bara att skriva under ett hållbarhetslöfte om biologisk mångfald och ekosystemtjänster och sedan planera tvärtom?
Saknar Uppsala krisinsikt?
Tidningen Aktuell Hållbarhet har gjort en lista på Sveriges miljöbästa kommuner 2021. Uppsala har åkt ner från plats 9 år 2020 till plats 75- 66 placeringar. Hur vill kommunen förklara det?

 
Inger Sjöberg, Uppsala

Vi överklagar beslutet

Att utveckla kvarteret för byggnation visar bara att man inte har vågat tänka i andra banor.

Vi var många som överklagade detaljplanen för kvarteret Seminariet, men mark- och miljödomstolen avslog samtliga överklaganden. Vi blev alla mycket besvikna. Föreningen beslutade därför att skicka en överklagan till mark- och miljööverdomstolen. Vårt främsta argument i denna överklagan är framför allt att peka på den biologiska mångfalden som under 100 år utvecklats i den orörda skogsdungen i den norra delen av kvarteret. 

Denna mångfald med rödlistade arter har inte på något vis tagits upp vare sig i kommunens dokument eller i svar från Länsstyrelsen. Den har ett värde i sig, och vi har inte rätten att förstöra arters livsmiljöer. I detta avseende är Seminarieparken med sin gamla skogsdunge unik i sin artrikedom. Småkryp, växter och fåglar har här funnit en trygg hemvist och är värd att bevara för kommande generationer. 

Föreningens ursprungliga ståndpunkt har varit att kvarteret Seminariet representerar ett kulturarv som Uppsala kan vara stolt över. Att då planera för att bygga hus och ta bort skogsdungen är att förvanska den ursprungliga kulturmiljön. Anläggningen präglas av det stilfulla utförandet och av hur väl de vackra byggnaderna var anpassade till en grönskande helhet. Att utveckla kvarteret för byggnation visar bara att man inte har vågat tänka i andra banor. Det finns en annan användning som är så mycket bättre. Kvarteret Seminariet kan i stället inspirera oss till ett grönare Uppsala. 

Uppsala växer och behöver göra det på ett klimatsmart sätt. Pandemin och klimatförändringarna påverkar redan nu stadsplaneringen runt om i världen. Man planerar in nya stora grönytor, platser för odling av växter och grödor, samt planterar träd i en aldrig tidigare skådad omfattning. Allt detta för att minska effekterna av kommande klimatförändringar och möjliggöra en svalare och mer skyddad tillvaro för alla som bor i städer. Därför skall vi ha kvar Seminarieparken. 

Kvarteret är perfekt i sin utformning – det har allt. Den kan åter axla sin folkbildande roll för att utbilda nya generationer i trädgårdsskötsel. På så sätt kan Seminarieparken bli ett stöd för en småskalig trädgårdsproduktion av livsmedel både i vår egen region och i hela Sverige. Uppsala skulle med Seminarieparken få en ny attraktion som kommer att locka till sig många besökande inom vitt skilda områden som utbildning, friluftsliv, hälsa, natur- och kulturarv och turism.  
 
Thomas Back, ordförande i Seminarieparkens vänner
 
Karin Ericsson, styrelseledamot i Seminarieparkens vänner