Uppsalas detaljplaner föreslår ökad exploatering och minskning av grönområden trots klimathotet, skriver Inger Sjöberg
Denna sommar har nog alla i landet insett att klimathot finns på riktigt och att biologiska mångfalden minskar. Svår värme, översvämningar, dålig bärskörd pga minskad pollinering med mera. Många städer har ändrat sin stadsplanering, de låter åter träd och natur öka för att förbättra klimatet och minska artdöden. Men Uppsala fortsätter med förtätning och sin ”stadsläkning” som innebär att ta bort naturområden mellan stadsdelar för att ”läka” ihop dem med byggnader vilket minskar biologisk spridning. Kommunens detaljplaner föreslår ökad exploatering, mer och högre hus, minskning av grönområden och trädbestånd.
Landshövdingen Göran Enander kom i höstas med ett åtgärdsförslag Färdplan för ett hållbart län -åtgärder för ekosystem och biologisk mångfald. Programmet innehåller sex fokusområden, bland annat byggd miljö där ökad hänsyn ska tas till biologisk mångfald i fysisk planering. Aktörer fick högtidligen skriva under hållbarhetslöftet och det har Uppsala kommun gjort genom Erik Pelling november 2020.
Därefter har följande skett:
Kommunen bestämde att hela skogsdungen med över 100 träd i Seminarieparken ska bort och ge plats till 110 bostäder trots att den 100-åriga parken där har flera rödlistade arter. Och kommunen har motsatt sig att parken skulle bli ett reservat och bevaras genom markbyte pga påstådda kostnader.
Sydöstra stadsdelarna med Linnéstigar och fin natur ska hårdexploateras med 21 500 bostäder och 1-2 broar som påverkar Årike Fyris djur och natur.
Ulleråker, Eriksberg och Gottsunda ska bli innerstadsliknande stadsdelar och tusentals träd tas ner.
Västra Librobäcks jordbruksmark ska bli industrimark.
Centralt ska många stora träd bort t ex i kvarteret Hugin.
Stadsparken naggas av planerad spårvägslinje.
I Odinslund planeras 2, 3 och 4-våningshus i kvarteret Ubbo och parken försvinner. Den snart 200-åriga eken får det trångt, skyms, får garage under sig och klarar sig nog inte. Det kan finnas upp till 1500 olika arter i en stor ek, en fin symbol för biologisk mångfald.
Nu undrar jag: Är det bara att skriva under ett hållbarhetslöfte om biologisk mångfald och ekosystemtjänster och sedan planera tvärtom?
Saknar Uppsala krisinsikt?
Tidningen Aktuell Hållbarhet har gjort en lista på Sveriges miljöbästa kommuner 2021. Uppsala har åkt ner från plats 9 år 2020 till plats 75- 66 placeringar. Hur vill kommunen förklara det?